Projekt i offentliga rummet

I offentliga rummet arbetar Signe Johannessen tillsammans med konstnären Erik Rören. Tillsammans  påverkar de en given miljö genom att undersöka behoven hos de individer som vistas i den. Johannessen intresserar sig för platsens historiebeskrivning och potential. Arbetet görs genom täta samarbeten med utvalda fokusgrupper. Processen innebär att en kollektiv, kontextspecifik arbetsprocess  påverkar slutresultatet. Konsten blir ett medium för förändring. Konstnärerna strävar efter att öppna upp det offentliga rummet och göra det relevant och kommunikativt för flera olika grupper i samhället. Tillsammans arbetar de aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och mer tillåtande samhällsklimat. Ofta innebär denna strävan att Johannessen och Rören tar utgångspunkt i marginaliserade grupper och/eller undanträngda samhällsfrågor. En slutgiltig och ofta fysiska gestaltning blir ett kommunikationsmedel.

Johannessen vill vidareförmedla den känsla konstnärerna har när de arbetar i offentliga rummet, att medborgare kan påverka sitt gemensamma rum och sitt samhälle, allt är möjligt. Deras arbete i offentliga rummet är ett demokrati projekt där känslan av vanmakt som kan upplevas i samhället byts ut mot känslan av att vara delaktig i en förändringsprocess. De strävar efter att belysa dolda makt- och samhällsstrukturer, På det sättet förflyttar konstnärerna  konstprocessen och medborgarna närmare slutresultatet, beslutsfattandet och i förlängningen beslutsfattarna. Deras projekt i offentliga rummet handlar om att förflytta makt genom glädje, gemenskap och dialog.

Kjula- Pågående

Konstnärerna arbetar på uppdrag av Eskilstuna kommun med att utarbeta en offentlig utsmyckningen i Kjula, Eskilstuna. Resultatet skall stå klart September 2017. De genomför en serie workshops och dialoger med unga i Kjula, ortsbor generellt och tjänstemän. Tillsammans med Kjulas invånare görs en kartläggning av händelser, fenomen, färger och former som präglar ortens historia och identitet. Kjulas offentliga utsmyckning och processen som leder dit syftar till att tillandahålla en omformulerad blick på Kjula och blir ett verktyg för Kjulabor och besökare att läsa orten på nytt.

Bältdjuret i Kjula
Bältdjuret i Kjula innan konstprocessen började.

Med fötterna väl förankrade i Kjulas historia och samtida verklighet blickas det in i framtiden.

Swamp camp- Pågående

“Jag som är det stillastående, bredande kärret, jag tål ingenting annat än en rasande fart. Inte en del av mig, inte ett skikt av mitt bitterstarka vatten är sovande – i obruten myllrande rörelse lever jag – lever ända ut till gränserna.”
Kärret – Eva Wichmann, 1942

Tillsammans med ca 100 åttondeklassare, Erik Rören, Earth Colab och Art Lab Gnesta undersöks Sörmlänska träskmarker i dialog med Naturskyddsföreningen, ämneslärare från elevernas skola och Art Lab Gnestas inbjudna konstnärer. Målet är att använda fynden från våtmarkerna och den gemensamma processen som underlag för ett gemensamt verk. Verket syftar till att belysa de sårbara ekosystem som synliggörs i de drastiskt minskande våtmarker som finns kvar i Sörmland. Verket skall stå klart juni 2016._MG_0755

IMG_0158

Swamp camp är en lokal förankring, vidare undersökning och spegling av projektet Swamp storytelling som tar utgångspunkt i ett post-katastrof träsk i Bengaliska viken, Indien.

Swamp camp kan även ske på andra platser än Sörmland. Sommaren 2016 skedde det i Karlstad tillsammans med 100 nyanlända ungdomar på flykt och Ekofilosofiska föreningen.

Trappgatan

Vems estetik får egentligen synas i offentliga rummet?

I projektet Trappgatan responderade Signe Johannessen och Erik Rören på en jämställdhets rapport som Gnesta kommun tillhandahöll 2012. Rapporten visade att flickor och pojkar rörde sig olika på orten.

Tillsammans med Art Lab Gnesta bjöd konstnärerna in Frejaskolan i Gnestas åttondeklassare i en omfattande kartläggning av platser i Gnestas offentliga rum. Vilken plats är mest otrygg och varför? Vilken plats är fulast? Vad skall till för att förändra bilden av en “hatad” plats?

Efter en serie workshops och stadsvandringar utsågs ortens mest opopulära plats. Trappgatan i Gnesta. En trappa på 127 trappsteg belägen mellan pendeltågstationen och ungdomarnas skola. Undersökningen visade att unga- och framförallt unga flickor undvek Trappgatan och hellre valde andra vägar.

Trappan kläddes om i färger och symboler som fokusgruppen ansåg representera dem och deras estetik.

Verket köptes in av Gnesta kommun 2014 efter ett års tillfälligt bygglov. Verket Trappgatan har visat sig förändra unga i Gnestas rörelsemönster. Efter arbetsprocessens gång har Trappgatan blivit en mycket populär plats att vistas för ortens unga, Gnestas befolkning i stort och besökande.